Nationella prov och bedömningsstöd


På denna sida har vi samlat information om det nationella provets utformning. Här hittar du även tidigare års prov (årskurs 6 och årskurs 9). Nu finns publicerat 2015 och 2016 års nationella prov i sin helhet. 

Att konstruera ett nationellt prov

Validitet och reliabilitet är två begrepp som relaterar till konstruktionen av nationella prov. Enkelt uttryckt handlar validiteten om att mäta det man avser att mäta, i det här fallet elevens kunskaper och förmågor i ämnet geografi. Av den anledningen ska de nationella proven täcka så stora delar av kursplanen (Lgr22) som möjligt. Reliabiliteten handlar enkelt uttryckt om att reducera slumpens inverkan på provresultatet, att proven blir rättvisa och tillförlitliga. I det finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Dels handlar reliabiliteten om konstruktionen av uppgifterna, att de uppfattas på ett likvärdigt sätt av eleverna som gör proven. Dels handlar det om bedömningen av uppgifterna, att bedömningsanvisningar är skrivna så att att elevers prestationer bedöms på samma sätt av olika lärare.

Enligt betygskriterierna ska elevens förmåga att föra resonemang bedömas. En vanlig tanke är att det borde räcka med ett mindre antal uppgifter i proven där elever ges möjlighet att utveckla sina resonemang. Detta är dock inte möjligt då ett för litet antal uppgifter ökar slumpens inverkan. Ju färre uppgifter, desto färre chanser för eleven att visa sin kunskap. Situationen kan bli att eleven antingen har ”tur” att proven berör ett innehåll som eleven har goda kunskaper om (kanske nyligen behandlat i undervisningen), eller att eleven har ”otur” då uppgiften handlar om något som är mindre bekant. En missad uppgift får med andra ord större inverkan på provresultatet. Dessutom kan ett litet antal uppgifter sämre täcka kursplanens centrala innehåll.

Utmaningen ligger i att konstruera valida och reliabla prov med både slutna och öppna format. Detta för att minska inslaget av slump och att skrivsvaga elever missgynnas.

Utgångspunkter vid provkonstruktion:

  • att provet prövar alla kursplanens förmågor i ämnet geografi 
  • att provet innehåller uppgifter till samtliga delar i centrala innehållet
  • att provuppgifter och bedömningsanvisningar speglar betygskriterierna
  • att provet innehåller olika uppgiftsformat
  • att prov och provuppgifter står i samklang med kap. 1 & 2 i Lgr11 gällande exempelvis skolans värdegrund
  • att provet över tid ska vara likvärdigt konstruerat vad gäller innehåll och svårighetsgrad.

Utgångspunkter vid uppgiftskonstruktion:

  • Vilken förmåga ska uppgiften mäta?
    • På vilket sätt är det mest lämpligt?
  • I vilket format (öppet/slutet) det är lämpligt att pröva ett visst innehåll?
  • Kan uppgiften (och elevsvar) speglas mot betygskriterierna?
  • Hur ska bedömningsanvisningen konstrueras?
  • Finns det en rättvis progression där elevernas kunskapsnivåer återspeglas bedömningsanvisningens tilldelning av poäng?
  • Är uppgiften formulerad så att eleven kan förväntas förstå vad som bedöms? (Övergripande information ges vid provtillfället.)
  • Ger uppgifterna i provet sammantaget en valid tolkning av kursplanen?

Utprövningar

Bedömningen av ett nationellt prov ska vara tillförlitlig, det vill säga ha hög reliabilitet och mätsäkerhet. För att säkerställa hög reliabilitet krävs att uppgifterna är utprövade i stor skala. Uppgifter i det nationella provet i geografi prövas därför ut och granskas i flera olika steg, ett arbete som görs 1-2 läsår innan det aktuella provet går. Framtagandet av ett nytt prov och dess provuppgifter följer en vetenskapligt utvecklad metod och uppgifterna genomgår alltid en granskningspanel innan de används i skarpa prov. Statistiska beräkningar görs också fortlöpande under utprövningsprocessen. Därmed kan man säga att provuppgifterna i stor utsträckning är rensade från eventuella slumpmässiga fel som kan påverka resultatet.

I utprövningar av nya uppgifter deltar behöriga lärare från skolor spridda över hela landet. Om du som lärare vill delta i detta arbete – tveka inte att göra en intresseanmälan.

Bedömningsstöd för årskurs 4-6

I ämnet geografi finns två publicerade bedömningsstöd ("Människa och natur i samspel" och "En global värld"). Via flikarna intill kan du även nå 2013, 2014 samt 2015 års prov som finns publicerade på denna webbsida.

Bedömningsstödet är konstruerat för att bedöma elevernas kunskaper i relation till kunskapskraven i årskurs 6 (Lgr11). När läraren använder bedömningsstödet i årskurserna 4 och 5 ska hänsyn tas till att eleverna ännu inte kan förväntas visa samma nivå i sina svar som elever i årskurs 6. Resultatet kan också användas som underlag vid till exempel utvecklingssamtal mellan elev, föräldrar och lärare. Bedömningsstöden används under flera år och är inte obligatoriska att genomföra.

Senast uppdaterad: 2022-09-26